anadi ɣef tugniwin n uɣanib
Publié le 26/05/2026
Extrait du document
«
Tasdawit Lmulud At Mԑemmer Tizi Wezzu
ANADI DEG TESNAMKA
AZWEL : TUGNIWIN N UΓANIB
AGRAW : 02 TASEKLA
IMNADIYEN :
MADI TANINNA
MEZYAC YASMIN
LAMURI SIFAKS
Tazwert :
Tugniwin n uɣanib, d tugniwin yellan seg zman aqdim, i nessaxdam deg tutlayt n yal ass ;
inagmayen bdan ttarran lwelha-nsen ɣur-s seg zik am unadi i yaxddem "Aristote " deg lqarn
wis 05 uqbel talalit n sidna ɛissa ,deg lqarn 19 anda yenarna unadi deg tusna-agi tugniwin n
uɣanib i wumi qarren " Tasenɣanibt ".
Tagi tella ula deg tutlayin niḍen ula d tantala taqbaylit ur tt-tezgil ara .
Nessexdam tugniwin n
uɣanib ama deg lhedra n yal ass ama deg yenzan neɣ deg wayen d-ǧǧan imenza ama d
timucuha neɣ d isefra d tewsatin nniḍen .
Ihi anadi-agi-nneɣ , ad d-yawwi ɣef tugniwin uɣanib yellan deg tentala taqbaylit .
Tuttriwin :
anadi-agi-nneɣ ad yeεreḍ ad d-yerr ɣef iseqsiyen-agi :
- acu d amezruy n tusna agi n uɣanib ?
- acu-ten lesnaf n tugniwin uɣanib Yella ?
- acu d azal i s3an-t imi t-nessemras ?
Talalit n tmiḍrant n tsenɣanibt d unerniines :
tasenɣanibt d awal uddis ger tusna akked uɣanib, d tusna n uɣanib s tefrensist « stylistique » .
tasenɣanibt, d tamiḍrant i d-ilulen deg taggara n lqern wis 19 d tazwara n lqern wis 20 , maca
laṣel-is yezmer ad yuɣal ugar ɣer deffir ɣer tesnukyest « rhétorique » n zik iwumi yessers
umusnaw agriki « Aristote » imenzayen-is deg udlis yura : « la rhétorique et la poétique »
( tasnukyest, tadyizt) .
Mi tennusra tesnukyest teǧǧa amḍiq i tsenɣanibt i d-yewwin seg-s kra
n tugniwin d talɣiwin n uɣanib.
Asmi d-tebda, inadiyen i d-yellan fell-as cudden akk ɣer tesnilest i yennernan deg tmurt n
Lalman, ur d-telhi ara d tsekla.
Aseqdec n yisem-is yebda-d deg tagara n lqern wis 19 deg
Lalman , Fransa d Legliz ; maca deg tutlayt tafrensist i d-tlul s wudem unṣib ɣer unagmay n
tesnilest « Cherles Bally » deg « précis de la stylistique Française » deg useggas 1905, syin
deg useggas 1909 deg « traité de stylistique française ».
Seg iseggasen 40 n lqern yezrin d asawenn , bdan inagmayen ttnadin amej ara skecmen
tamiḍrant-agi deg tutlayt taseklant, degmi i d-tennulfa tsenɣanibt b wawalen n tenfalit s tutlayt
taseklant ( stylistique de moyens d'expression en langue littéraire) .
wid d-yufraren deg tallitnni : Jules Marouzeau (1941) akked Marcel Cressot (1947).
Deg taggara n yiseggasen n 80 d tasawent , tizrawin akk i yexdem Georges Molinie deg
tsenɣanibt tasnamkant ( la sémio-stylistique) wwint-d igumma-nsent acku iban-d wassaɣ i
yezdin tasenɣanibt d tesnamka deg yedlisen d yeḍrisen iseklanen.
Tibadutin :
Tugna(figure):
D tanfalit yeddsen s ubrid ixulfen tuddsa n tenfalit n yal ass.
Llan sin n leṣnaf n tugniwin: Tid
yeqqnen ɣer talɣa( aman yimesli, ama n wawal, ama n tefyirt) d tid n yeqqnen ɣer unamek
Aɣanib:
Nezmer ad d-nini d akken aɣanib d awal d agetnamekay, yekcem deg waṭas n taɣulin d
wannaren.
Deg unamek n tsekla tafransist, awal aɣanib (style) yulɣ-d seg wawal altini “stilus” i dyemmalen allal n tira, ihi nezmer ad d-nini belli laṣel-is yesbeyyin-d amahil n tira.
Awal n uɣanib yella deg tulmisin n yal tawsit taseklant, deg umedya wid akk yettarun ɣas kif
kif acu ttarun maca yal amaru yesɛa amek ara d-yaru tikti-nni temxallaf ɣef umaru nniḍen ihi
d winna i d aɣanib d ayen akken yettaǧan aḍris ad yemgarad ɣef uḍris nniḍen xas yiwet n tekti
i d-sselfalayen deg sin neɣ ad nẓer tallit deg ayed yella, George Moliné d Pierre Canné fkanas tabadut:" Aɣanib yettili deg tira, d ajerred n wayen yellan deg yiman, d tireḍt n tewsit neɣ n
tallit"
Nezmer daɣen ad d-nini d akken aɣanib d abrid ttawin yimyura akken ad d-snulfun w ad dinin ayen bɣan deg uḍris
Tugniwin n uɣanib :
D aswir ԑlayen n tutlayt, llant deg tmeslayt-nneɣ n yal ass, yessemras-itent win yettmeslayen
akked win yettarun akken ad yessiweḍ izen d unamek akken iwata diɣ akken ad d-yefk
tahuski i wawal-ines ad d-yejbed tamuɣli n yemdanen neɣ n yimeɣriyen ɣer wayen i d-yeqqar.
Tugniwin n uɣanib nettaf-itent ugar deg tmedyazt, timseԑraq, inzan, uḍris n uglam d tewsatin
nniḍen.
Anawen n tugniwin n uɣanib:
Tugniwin n uɣanib nezmer ad tent-nebḍu ɣer ukkuẓ n taggayin alḥsab n uswir ideg ten-nettaf
ama deg yimesli,awal, taseddast, anamek neɣ tidmi
1.Tugniwin n tmenna:
tigi tezzint ɣef ubeddel n wawalen, ama d imesli-ines ama d anamek-is; seg tigi ad d-naf:
1.a: tawaksa n yimeslic:
Yemmeslay-d fell-as BOUAMARA: " tawaksa n yimeslic tezmer ad tili ɣer tazwara n wawal ,
talemmast-is neɣ ɣer taggara-s "
1.a.1: taksezwert (aphérèse) :
D tuksa n imeslic deg tazwara n wawal
Md :
dda deg umkan n dadda
nna deg umkan n nanna
1.a.2 : taklemmast ( élision ):
d tuksa n yimeslic alemmas n wawal
Md :
zemm deg wadeg n zemmem
takkuct deg wadeg n takekkuct
1.a.
3 : takesdeffirt ( opocope ):
d tuksa n imeslic aneggaru n wawal
Md :
ufiɣ-tt deg tala teԑğeb-i deg umkan n teԑğeb-iyi
wi bedden yeqqim yura wi deg umkan n win
1 .b : tasergelt ( allitération ) :
d allus n yiwet n tergalt aṭas n tikkal deg tefyirt
Md :
tufeg tnafxa deg tnaṣif : deg tefyirt-agi tԑawd-d tergalt "f "
i tecbeḥ teqbaylit : d targalt " t " i d-yulsen deg tefyirt-agi
1 .c : taseɣrit ( assonance ):
d allus n tiɣri deg yiwet n tefyirt
Md:
iceqqeq yefsex yigenni : deg tefyirt-agi d tiɣri "i" i d-yulsen
ma deg-m siwa ajeɣlal : d tiɣri "a" i d-yulsen
tasergelt d tseɣrit ttakent cbaḥa d uẓawan i tefyirt
1 .d :tamisemt ( panoromase ):
d tunuɣt yessdukkulen sin n wawalen yettemcabin deg yimesli maca mxallafen deg unamek
yella deg tenfaliyin n tutlayt ( expressions idiomatiques) am : ur yewwi ur yerri , i lferḥ d
lqerḥ ; yella diɣ deg yinzan : azekka d aẓekka neɣ deg tsiryin i d-ğğan yimusnawen , md:
yenna-as Ccix Muḥend Ulḥusin : " amsaysi leԑmer yendim
2.
Tugniwin n tseddast :
d tid yeqqnen ɣer wassaɣen yellan ger wawalen deg tseddart , amek mqabalen d wamek
myekcamen wa deg wa
2 .a: allus
d aԑiwed n wawal ugar n tikkal deg tseddart, yebḍa ɣef kraḍ n tewsatin :
2 .a.
1 : amsales n tazwara ( anaphore ):
mi ara d-yettuɣal wawal deg tazwara n yal tafyirt.
Md :
Γas ad awḍeɣ lqifar
Γas lekwaɣeḍ ad ssusmen
Γas ԑerqent-iyi tɣemmar
Γas ad kkawen idammen
2 .a.
2 : amsales n tagara ( épiphore) :
d tulsa n wawal deg taggara n yefyar
Md :
A win yessexdamen awal
acu tḍemԑeḍ deg tsusmi
Akken i yella yir awal
I tella yir tasusmi
teẓriḍ i ixeddem wawal
teẓriḍ i txeddem tsusmi
ma yexḍa swab i wawal
ma ad yili swab deg tsusmi
2 .a.
3 : amsales uddis (redition) :
awal yellan deg tazwara n tefyirt yettuɣal-d deg taggara-s.
Md :
Ruḥ Nadia ruḥ
lqum yettabaԑ lqum
2 .a.
4 : l'anadiphase :
d allus n wawal aneggaru n tefyirt deg tazwara n tefyirt id d-iteddun deffir-s.
Md :
lekbed yurew-d lbaṭel
lbaṭel d bab-s n lxuf
lxuf yurew-d tirrugza
tirrugza teɣleb-itent akk
tamurt tefreḥ-am
tegga-am tameɣra
tameɣra d tefsut temlal
2 .a.
5 : amsadeɣ :
d allus n yiwen n lqaleb aseddasan deg waṭas n tefyar
Md:
taԑrurt ur telsi; taԑebbuḍt ur terwi; tamezduɣt d ifran
tamusni ur telli; tudert d ilili; werğin i thennan
2 .b: tanɣafeqt (oxymore) :
d asdukkel n wawalen inemgalen neɣ mgaraden deg unamek ur nennum ara nesdukkul-iten
deg umeslay
Md :
ad am-sğuğgeɣ ssmayem
adfel yeḥman
2 .c : tameqlubt ( inverssion):
d tunuɣt ideg asezwer n wawalen yenneqlab neɣ yerwi d acu kan anamek ur ibeddel ara.
Md :
ad fell-as yaԑfu Rebbi deg umkan ad yeԑfu Rebbi fell-as
a tuzyint fell-am deg umkan : fell-am a tuzyint
2 .d : timlellit :
mi ara neqleb isekkilen n yiwen n wawal maca anamek ad yeqqim d yiwen
Md :
iḥeckulen
iḥelkucen
3.
tugniwin n unamek :
3 .a : tumnayt (....
»
↓↓↓ APERÇU DU DOCUMENT ↓↓↓